Enfamiljshus kontra stora hus

Hus som byggdes runt 1960 i Tyskland hade varit en skräck för obefintlig isolering. Ett typiskt kvarter med 16 lägenheter hade vid den här tiden ett värmebehov på mellan 160 och 220 kWh/a/m² och 60 till 80 m² per lägenhet. På andra sidan fanns ett enfamiljshus med 250-300 kWh/a/m² värmebehov och mellan 100 och 120 m² boyta. En familj som bodde i ett flerfamiljshus hade alltså ett värmebehov på mellan 9.600 och 17.600 kWh, medan familjen i enfamiljshuset hade ett värmebehov på mellan 25.000 och 36.000 kWh. Förutom problemet med värmebehovet hade ägare av enfamiljshus varit mer benägna att ha en bil och att köra fler km per år än personer som bodde i lägenheter. All energi kom 1960 från avlägsna kraftkällor: vattenkraftverk och kolkraftverk. Kolkraftverken försörjdes av kolgruvor och bilarna av raffinaderier som försörjdes av avlägsna oljekällor. Det fanns bara en sak som ett hus kunde göra åt energin: förbruka mindre energi. Baserat på dessa siffror utvecklades idén att flerbostadshus är bra och enfamiljshus är dåliga. Den första förordningen om värmeisolering infördes 1977 i Tyskland. Alla koncentrerade sig enbart på värmeenergibehovet: passivhus och lågenergihus. Alla ansträngningar hade varit inriktade på ett värmebehov på nästan noll, och man hade nästan inte tänkt längre än så. Enfamiljshus kontra stora hus
Baserat på energibehovet för uppvärmning och mobilitet utvecklades idén om att flerbostadshus är bra och enfamiljshus är dåliga.

Både lägenheter och enfamiljshus är nu större men har blivit mycket bättre på att sänka värmebehovet.

Download: CORP paper PDF Slides PDF Video 189 MB

Sammanfattning
	För att uppnå de nödvändiga kostnadsoptimeringsmålen kan vi inte hålla energiproblemet separat från alla andra problem: ett annat stort problem är bostäder.

Inledning
	Många föreställningar om vår framtid har skapats i det förflutna med helt andra parametrar. Okontrollerade slutsatser från det förflutna äventyrar vår framtid med outhärdliga kostnader.

Min personliga erfarenhet av en lönsamhetsövergång
	Fåglar kan flyga utan att känna till alla termer inom aerodynamik. Jag reagerade med min designförändring på en pågående "lönsamhetsövergång" utan att känna till termen just nu.

Energiomställning
	Den långa vägen från slumpmässig el från sol och vind till 24×365-el. Överblickbara lönsamhetsövergångar måste betraktas som stora olyckor.

Solenergiutbyte och omvandling till 24×365 el
	Det stora spannet för solavkastning blir mycket större efter omvandling av bruttoavkastning till 24×365-el. 6 exempel från vår undersökning av 50 platser.

GEMINI-principen: dubbel användning av mark
	Inget bättre solkraftverk, inga bättre bostäder möjliga på samma mark är det ultimata målet för GEMINI-principen.

Snabbladdningsanläggningar utanför elnätet
	Det kan börja i liten skala, någonstans i en by, med ett enda GEMINI-hus med en stor PV-carport och 100 kW DC-laddning.

Energiintensiv industri
	Jag utvecklade en gång en skala för solenergimöjligheter utanför nätet beroende på solcellsstorlek. Men nu ska jag göra ett stort hopp uppåt på den här skalan: en löpande, energiintensiv industri.

Jordbruk: Hur många kvadratmeter behöver en människa för sin mat?
	Mänskligheten började som jägare och samlare. För 12.000 år sedan fanns det 500.000 m² till 2.500.000 m² per människa. I och med jordbruksrevolutionen minskade markanvändningen med 2 magnituder.

Slutsats
	Alla parametrar är i ständig förändring. Vi måste kontrollera alla parametrar och förutse utvecklingen för den förutsägbara framtiden.

Referenser
	Nyheter och uttalanden om aktuella ämnen som rör energiomställningen, klimatskydd och den nödvändiga utvecklingen mot globalt välstånd.